Man lägger inte tillbaka grejer som man har använt.

Man har ofta avlastnings ställen där saker läggs på hög eller trycks in i lådor och garderober.

Jag har blivit bättre sen jag fick medicin men jag är jag och en medicin tar inte bort de.

Men jag tycker faktiskt nu efter många många år att de är lite charmigt för de är den jag är och jag tycker inte att man måste leva och ha lika som andra.

I många  år mådde jag dåligt och försökte gång på gång att ha organiserat, att lägga tillbaka de jag plocka fram men i min hjärna så tyckte jag att de tog så mycket tid att jag han inte med de.

Jag förstår ju att de inte är så men man har ju en diagnos av en anledning.

De som är bra med att leva som vi är att vi inte lägger ner energi på att hade perfekta hemmet, barnen kan verkligen vara sig själva och vad händer egentligen när de ligger lite grejer här och där. 

Jag ser på andra att dom blir övervstressade av att ständigt städa, och ha ordning och när man lever som vi då finns de viktigare saker att bry sig om .

Nu låter de som att de är gris hus här och de är de inte.

Jag tycker om att plocka då jag får röra mig så jag tar alltid varje morgon när jag är ledig och börja plocka i ordning  i huset. 

De kan vara lite jobbigt då vi är alla likadana då alla plockar fram grejer och lägger överallt åh ingen ställer tillbaka så de kan gå från städat till väldigt rörligt väldigt fort. 

Jag kommer ihåg när vi var i Spanien för några år sedan med min mans bror och familj. 

När man gick in i deras rum såg de ut som ingen bodde där. 

Vårat hotellrum såg ut som de hade varit tok fest i. 

De som kan ta knäcken på mig är att jag inte hittar mina grejer, att ständigt leta ,när jag är på jobbet så har man nycklar mobil och kanske vatten flaska jag lägger i från med dom och 2 sekunder senare vet jag inte vart för korttidsminnet är inte de bästa , jag letar säkert 20ggr om Dan på jobbet och de kan jag bli tokig på .

Garderob som man mosar in saker.

Ljuslyktor med grejer i, trälåda i köket som egentligen ska vara kryddor i ligger de allt möjligt i.